DD-analys mot verkliga livet – hp och trumflängd – ”lagen”

Budgivningen i bridge går ut på att försöka hitta hur många stick man kan få när man ser hälften av de 26 kort som man förfogar över. De egna resurserna är alltså till 50% kända när man plockat upp och sorterat sina 13 kort. Men inte ens med fullständig kunskap om de gemensamma resurserna kan man förutsäga hur många stick man kan få, då utfallet också är beroende av hur de okända 26 korten sitter, som finns hos motståndarna. För att utröna detta har man 38 budlappar i en låda till sitt förfogande som får väljas enligt speciella regler. Antalet möjliga kombinationer av alla möjliga budgivningar är mycket stort (1,29 E+47), så det verkar ju finnas möjlighet att med detta kodifierade språk kunna ta reda på det mesta om den egna sidans resurser och sedan genom att lyssna på motståndarna få reda på hur deras kort sitter….

För att hantera detta har olika “språk” utvecklats så att man kan kommunicera med budlapparna för utbyte av information, så kallade budgivningssystem och konventioner. Dessa är under ständig utveckling, men de flesta har vissa gemensamma nämnare: hitta styrkan i de gemensamma höga korten och att hitta en bra trumf om en sådan finns. Detta innebär att de flesta budlapparna man väljer ger information om hur många kort man förfogar över i en färg och hur många poäng som finns i de höga korten. Dvs de flesta systemen går ut på att hitta summan av hp/fp och om man har en gemensam färg med åtta kort eller fler som kan vara lämplig som trumf. Detta ska sedan kombineras med den trickiga poängberäkningen i bridge så man får ut maximalt antal poäng till den egna sidan i aktuell giv.

Detta innebär att man ska fatta beslut om antalet stick man vill spela om med de två parametrarna: summan av hp och den bästa färgens längd. Med trickiga konventioner kan man sedan ta reda på antalet ess, kungar man förfogar över liksom andra parametrar som om man har två gemensamma färger och om den hand som har minst antal kort i trumf har en kort färg vid sidan av etc etc, allt beroende på vart man är på väg.
Att använda HP för att bedöma möjligheten att ta stick stämmer ganska väl om man spelar NT med två relativt jämna händer – vilket inträffar i nästan var fjärde giv. Chansen att du får en balanserad hand är nästan 50% (10,5+21,5+15,5 = 47,5). De flesta sticken i NT tas med de höga korten vilket gör att HP-modellen i dessa fall ganska väl återspeglar hur många stick respektive sidan kan få. Variationen beror i NT mest på hur de höga korten sedan är fördelade mellan de olika händerna. Man lär sig som nybörjare att om man har 25hp och två balanserade händer ska man bjuda 3NT, vilket med denna kunskap ger c:a 50% möjlighet att spela hem de 9 sticken. De s.k. mellankorten (10,9) har större betydelse i NT än i färgspel men ger inga HP.
Om man spelar med trumf tillkommer möjligheten att ta stick med trumfen, vilket gör att betydelsen av de höga korten (speciellt D och kn) minskar och hur många trumf man förfogar över blir en allt viktigare faktor ju ojämnare fördelningen är mellan händerna. För att kunna utnyttja trumfen maximalt krävs dock att man är kort i en färg där partnern har längd, annars uteblir stöldsticken. Den bakomliggande poängberäkningen i bridge gör också att resurser i högfärgerna (sp/hj) är mer värdefulla än i lågfärgerna (ru/kl).
Av dessa skäl har mina analyser hittills bara varit baserade på den gemensamma styrkan i HP och längden på den längsta gemensamma färgen (BL)  då denna information är den som framkommer i budgivningen, typ någonstans måste man ju börja.

Man kan betrakta antalet stick som är möjliga att ta som en funktion S av HP och BL, dvs matematiskt S(HP,BL). Hur ser då denna funktion ut? I en viss giv vet man naturligtvis inte detta förrän efter att given är spelad och värdet på S beror också på ett stort antal andra parametrar som spelskicklighet, fördelningar, var korten sitter etc etc, så man kan fråga sig hur tillförlitligt man kan förutsäga S i en given situation om man känner till HP och BL exakt, vilken man dessutom inte gör. Inte speciellt bra! Det är därför bridge är ett spel med stor variation. När väl S är känt kan man sedan fastställa funktionen P, dvs antalet poäng man tilldelas i den spelade brickan, där P är en funktion av kontraktet och antalet stick man skrapade ihop, dvs P(K,S). Spelar man sedan en partävling får man matchpoints (MP) som är beroende av hur andra har lyckats med exakt samma kort, dvs MP(P1,P2,….P15). Att vinna en bridgetävling är att få fler MP än motståndarna! Sambanden är komplexa minst sagt och låter sig inte formuleras i en enkel matematisk formel.
För att utröna ”bästa slutkontrakt” som en funktion av HP och BL har jag provat två metoder, dels att bland de givar som finns i databasen göra en DD-analys där antalet möjliga stick framräknas om man spelar på bästa sätt och vet exakt hur alla kort sitter dvs en mycket idealiserad bild av den som gäller vid spelbordet. Många tvivlar på om modellen ens är användbar. Som med alla förenklingar av verkligheten måste resultat från en sådan modell betraktas med skepsis, och undersökningar göras om de predikterade resultaten är tillförlitliga, mer finns att läsa här.
För att verifiera modellens validitet har jag provat ett annat sätt som anknyter direkt till utfallet i %, och MP. Jag har där använt alla registrerade resultat på spelade brickor och räknat fram medelvärdet på utfallet i % som funktion av Kontraktet, HP och BL. Modellerna är snarlika och försöker skapa underlag för hur högt man ska bjuda om man känner till HP och BL för den egna sidan. Sätter vi upp de två tabellerna vid sidan om varandra

DD-analys Färgspel NT

Spelade brickor

I tabellen till vänster visas HP-gränserna för olika BL om sannolikheten att kontraktet med DD-spel går hem överstiger 50%. Rekommendationen blir för att bjuda 4 i HF ska man förfoga 26hp med 7-kort trumf med en reducering med 2hp för varje extra trumf.
Rekommendationen för 3NT är 25hp oberoende av hur lång den längsta färgen är.
I tabellen till höger visas då “verkligheten”, dvs för vilka HP-gränser gäller att utfallet är över 50%. Vi ser då att för 4HF gäller 23,19 respektive 15hp beroende på trumflängden och att aldrig bjuda 4HF med 7 trumf. Orsaken till att gränserna är lägre i den högra tabellen är att det krävs att kontraktet blivit bjudit och att i denna uppställning även hänsyn tas till offringsmöjligheten med en lång trumf. Vi ser dock att för 8-korts trumf är rekommendationerna likvärdiga 23/24. Den övre gränsen i den högra tabellen återspeglar att med fler HP ska man satsa på slam då utfallet i MP riskerar minska då motståndarna har bjudit slam i det läget. Man ser också i den högra tabellen att 5LF i partävling är bara lönsamt om man har en 10-korts trumf och 23-26HP.
När det gäller 3NT får vi 24HP som gräns om längsta färgen är 7-8 kort, vilket stämmer väl med den teoretiska rekommendationen. Något överraskande ser vi att med 9- och 10-korts färg kan man prova 3NT med så lite som 22/20HP med framgång! Den teoretiska modellen (DD-analys) rekommenderar 25 oberoende av färglängd. Avvikelsen är spännande och mer detaljerad analys krävs av detta fenomen. En hypotes kan vara att i praktiskt spel mot 3NT baserat på långfärg är utspel och motspel så svårt att det sällan landar på DD-nivå utan att spelföraren får favörer i praktiskt spel som väl motiverar chansning på 3NT med en långfärg.

Vidare kan man i den högra tabellen utläsa hur högt man ska bjuda med 18-22HP, dvs i konkurrensläget. Rekommendationen från lagen, dvs 8->2, 9->3, 10->4 och 5 never verkar hålla bra! Verkligheten verkar till och med vara lite mer aggressiv då vi ser att 2HF med 7-kort trumf är lönsamt med 18-24HP. Man ser också att poänggränserna är högre och snävare i LF än i HF och att 4LF inte ska bjudas med mindre än 9-korts trumf och helst fler HP än motståndarna, med 10-korts färg kan man pruta lite på HP-gränsen.

Utfall kontrakt–trumflängd och hp

I somras gjorde jag en del inlägg baserade på DD-analys där jag utgick från givarna i databasen och gjorde en teoretisk analys över sannolikheten att lyckas spela hem ett givet kontrakt baserat på exakt kunskap om den gemensamma styrkan i hp och längden på den “längsta/bästa” färgen. När det gäller utgång och slam anges sannolikheten 50% för framgång som det som är optimalt för att bjuda på dessa nivåer i litteraturen. Med detta “faktum” givet kom jag fram till att 3NT ska bjudas med 25hp oberoende av längsta färg och att 4HF ska bjudas enligt följande trumflängd/hp: 7/26, 8/24, 9/22 och 10/20. Håller man sig till detta så ligger man över de magiska 50% för att kontraktet ska gå hem.

Man kan ju fråga sig om detta är optimala värden i en MP-tävling. I MP-tävling gäller ju att allt över 50% i utfall är bra – allt under är dåligt. Så i den nya fliken “UtfallHPLen”, finns nu sanningen från utfall i verkligheten i databasen.

I fliken finns som vanligt tonvis med siffror… Låt oss göra en detaljanalys av slutbudet 4HF. Tabellen säger då att utfallet är 50% eller bättre mellan 23-29hp och 8-korts trumf, 19-28 med 9 och med <=26-27hp med 10 eller 11 kort i färgen. Underlaget är betryggande stort för 7-10 kort i trumfen, för att komma med i tabellen krävs minst 100 observationer. Vi ser också att även om risken för bet (undre delen) är stor så blir utfallet i % bra. Tittar vi på 10-korts trumf med 14hp så är utfallet 64% trots att kontraktet är bet vid 86% av tillfällena. Med 14hp förfogar motståndarna över 26hp så de har säkert en egen utgång.  Dvs offringar lönar sig med en lång trumf nästan oberoende av honnörsstyrka. En mer detaljerad analys behövs baserat på zonförhållande och dubblingsrisk.

Vi ser också att de teoretiska gränsvärden i övre tabellen stämmer väldigt väl med det som kan observeras i verkligheten för 50% chans till bet/framgång: 7/27 mot 7/26, 8/24 mot 8/24, 9/21 mot 9/22 och 10/19 mot 10/20. Som kuriosa kan man se att det finns 254703 observationer på utfall av 4HF och att dessa betas i 35% av fallen och att utfallet är 52%, dvs ett bra bud att satsa på generellt, vilket ju är väl känt..

Vi ser alltså att för 4HF kan man bjuda med lite lägre hp än de teoretiska 50% – åtminstone med 9 trumf eller fler och ändå få ett utfall på över 50% i snitt. 23,19,14 för 8,9,10 mot 24,22,20 i teorin. Vidare ser vi att det aldrig är lönsamt att bjuda 4HF med 7-korts trumf i långa loppet, man måste analysera fler faktorer för att hitta när lönsamheten med kort trumf inträffar.

Är dessa siffror då beroende av “spelskicklighet”, dvs är de annorlunda om spelet sker när motståndet är mer homogent i hcp räknat? Vi indelar tävlingstillfällen i fyra grupper AB,BC,CD och DE med hjälp av medelhcp för deltagarna för olika tävlingsdagar i olika klubbar, där AB är den grupp med lägst medelhcp (26-33) … och DE (49-52). Vi får då följande tabell där antalet observationer inom varje grupp blir lägre och därmed mindre tillförlitliga.

 

Inga speciella avvikelse tycks bero på spelarstandard mer än att gruppen DE innehåller för få observationer, vilket gör att dessa siffror “spretar”. I övrigt verkar det som att gränserna mellan grupperna avviker max ±1hp, dvs snävare än den precision som vi med vanlig budgivning kan uppnå. Fastställda gränser verkar vara “universella”, åtminstone för sydvästra Skåne.

 

Sammanfattar vi alla siffrorna i en tabell får vi följande uppställning.

Delkontrakt i högfärg är lönsamma med 14-23hp med 8-korts trumf eller längre. När man ska bjuda utgång, beror på trumflängden där man kan gå lågt i hp med bra längd. Högfärgsslammar är lönsamma vid lägre hp än förväntat bara man har tillräcklig längd på trumfen.

De delkontrakt man lyckas spela i lågfärg är lönsamma med ungefär samma styrkeintervall som HF. Att slam i lågfärg ska bjudas med 25hp och 9-korts färg verkar ju högst överraskande… Dvs den gamla sanningen bjuder du 5LF kan du lika bra satsa på 6 med 8 trumf. Har du 9 eller 10 kan du lika bra satsa på slam med 25hp+.

Delkontrakt i NT mellan 17-24 och med 24hp ska 3NT bjudas om längsta färgen är 7-8 och redan på 20hp med en 9-korts färg. Slam i NT är lönsam mellan 29-32hp beroende på om man har en långfärg eller ej.

 

Sen kan man ju ställa sig frågan om hur central trumflängden egentligen är, har man speglade händer med 5332 finns ju bara 5 stick i trumf hur man än vänder och vrider. Har man 5431 på ena handen och fyra kort i singelfärgen på andra, dvs 5134 är det ju oftast möjligt att få ut 8 och med vissa fördelningar kanske 10 stick i trumf (korsstöld). Så man måste kombinera totala trumflängden med stöld möjligheterna. Sen beror naturligtvis också antalet trumfstick man får ut på hur trumfen är fördelad mellan händerna…. 55 64 73 etc.

Slutsats:

Det verkar som de regler som finns i litteraturen för hp och rekommenderade bjudna trick är i underkant när det gäller praktiskt spel i MP-tävlingar, dvs att det är ofta lönsamt att vara ganska aggressiv i sin budgivning, dock som alltid vid rätt tillfälle
En viss försiktighet med slutsatser måste observeras då data är en sammanställning av verkliga händelser. I verkliga livet bjuder ju ingen slam i högfärg på 10/26hp , dvs vilken 26 poängare som helst med 10-korts trumf. Med budgivningen tar man ju reda på mer information än så: singeltons, anpassning etc. Dvs uppfatta inte siffrorna som har vi 10 trumf och 26 hp ska vi bjuda slam, det som står i materialet är “Av de som bjudit slam på 26hp med 10-korts trumf har utdelningen varit >=50%”. Dvs risken är mycket stor att dessa slammar bjudits av skickliga par som har redskap att välja ut vilka 26-poängare som ska bjudas till lillslam. Detta innebär också att när en sådan slam lyckas blir utdelning troligen ensam-topp medan om den misslyckas blir den lika säkert en nolla.

Bruset

Ibland ser man inte skogen för alla träden, bruset är så påträngande att man kan inte skymta helheten.

Förra inlägget “En hel tävling – påverkan” avslutade med en förvirrad bild över hur de sex nya storheterna “påverkan” av Spelföring/Motspel – Budgivning/Utspel/Spel varierar så det är svårt att urskilja trenden under en tidsperiod, vilket ju är den man har intresse av att följa om man inför någon förändring i sin budgivning eller sitt spel.
Hur kan man då åskådliggöra dessa siffror så man kan plocka ut de fakta som behövs för ett korrekt beslut?

Man kan med en trendlinje skymta att total påverkan från grenen “motspel” är på rätt väg. De övriga linjerna berättar inte så mycket – mer än att man kan konstatera att utfallet variera kraftigt mellan olika tävlingar. Ibland missar man i utspelet, andra gånger är man för passivt i 18-22 brickor etc etc. Allt med lika förödande effekt på slutresultatet av tävlingen. Med diverse justeringar i grafen så att trenden framhävs och de underliggande varierande datavärden undertrycks, skulle siffrorna kunna åskådliggöras så här:

Om vi dessutom gör om x-axeln så den inte blir en tidslinje skulle vi få följande:

Detta innebär att avstånden på x-axeln blir lika stor mellan varje tävlingstillfälle i stället för att vara beroende av antalet dagar emellan, vilket mer korrekt återspeglar tiden för dessa storheter. Vi ser att den nästan vågräta total-trenden består av ett antal olika delar. Budgivningen har utvecklats strålande, vilket innebär att vi hamnar på en mer korrekt budnivå när vi är spelförare, något vi diskuterat:  “Att inte bjuda utgångar som inte går hem”.. Vi ser att vi fått lite färre favörer i utspelen, slump eller att vi avslöjar mer med vår budgivning än tidigare? Vi ser tyvärr också att när det gäller spelföringen har denna utvecklats så negativt att vi inte har haft någon nytta av vår bättre budgivning. För att hitta de verkliga orsakerna krävs naturligtvis en mer detaljerad analys av de brickor som ingår i de olika delarna i grafen. De bilden ger är att tipsa om problemområden där en mer detaljerad analys kan vara påtalad för att göra ytterligare åtgärder för att förbättra slutresultatet. Tittar vi på ett annat par kan bilen vara helt annorlunda:

När det gäller vårt motspel för 2017 ser bilden ut så här:

Vi ser här att vår totalnivå förbättrats kraftfullt. Budgivning i motspelsbrickor stiger liksom vårt sätt att genomföra motspelet. Däremot tycks våra utspel ha blivit sämre..

Ett annat sätt att reducera brusiga kurvor är att genomföra s.k. rullande medelvärden, vilket är en populär metod för att göra börskurvor mer begripliga. Metoden innebär att man i stället för att titta på värden för enskilda tävlingar räknar ut medelvärden på de senaste tillfällena säg de senaste 5 tävlingarna (dvs varje punkt innehåller c:a 120 givar). Kurva som då visas blir utjämnad och det är lättare att se trenden i dataserien. För valen i fliken “Utveckling påverkan” visas rullande medelvärden för de fem sista tävlingarna och med möjlighet att se över en längre tidsperiod (“Rullande mv”):

Totaltrenden för det valda paret när det gäller spelföring är deprimerande vågrät!

Motsvarande för motspelet med en svagt positiv utveckling totalt:

Men som också framgår ändrar man på något finns det en risk att den positiva effekten uteblir därför något annat påverkas negativt.
Bridge är och förblir ett svårt spel

En hel tävling – ”påverkan”

Vi har nu infört tre begrepp under rubriken “Påverkan”: Slutbud, Utspel och Spelet och försöker med denna storhet hitta vad som är orsaken till avvikelse från medel. I varje bricka spelar vi en av två olika roller: Spelförare och motspelare. Detta ger med andra ord sex olika fack att sortera in prestationer på brickorna som ingår i en tävling. Påverkan från de olika brickorna kan summeras upp till deras bidrag till hela kvällens resultat då +1,5 i påverkan från en bricka i spelet kan läggas samman med ett sämre resultat på en annan bricka –0,7 med enkel addition 1,5-0,7 = +0,8 är det totala bidraget av dessa två brickor till slutresultatet, dvs det som lyfter 50,0% till 50,8%. En kväll med med resultatet 52,3% skulle då kunna presenteras så här:

Man ser då att budgivningen där man varit spelförare har varit lysande +2,5 medan övriga prestationer har varit nära medel. Ser ju lite märkligt ut att +2,5% ger 52,3% när också övriga bidrag är positiva. Detta är en effekt av att totalresultatet är det vägda medelvärdet av prestationen som spelförare och motspel. Då budgivningen var sämre när motståndarna var spelförare dras totala påverkan av slutbuden ned till 2,0%.

I en ny flik “Tävlingar” i Rankingarket kan man se en bild som visar “Påverkan” för de sex olika facken sammanräknade för en tävling (Bjärred 2017-04-20):

Låt oss titta på de olika delarna, överst har vi “filter-boxar” där vi kan välja vilken tävling vi vill titta på:

Välj “Klubb” och veckodag för tävlingen (S=Sommar). Du kan sedan välja Datum för att se bara en tävling. Gör du inget val där så kommer alla tävlingar att visas som boxarna är inställda på. Vi väljer 20 april och tittar på vänstra delen:

Förutom det som redovisas i Spader ser vi även en uppdelning i hur utfallet är fördelat som spelförare respektive i motspel. Det som redovisas är medelvärdet i utfallet för respektive roll. Har det förekommit rundpass visas motsvarande värde för dessa brickor. MV är en beräknad kolumn (vägda medelvärdet) av de tre kolumnerna “Utf Spf”, “Utf Mots” och “RP%”. Oftast stämmer denna kolumn exakt med det %-utfall som redovisas i Spader, möjligtvis med en tiondels procent i avvikelse på grund av avrundnings fel i beräkningarna. Ibland är avvikelserna större detta inträffar när det finns resultat där resultatet är baserat på domslut. I databasen i BridgeFacts läses aldrig dessa resultat in! Formeln för att beräkning av MV:

MV = ((AntS* Utf Spf) + (AntM*Utf Mots)+(AntRP*RP%))/(AntS+AntM+AntRP)

dvs det vägda medelvärdet för inlästa resultat.

Låt oss nu titta på hur resultatet har påverkats i rollen som spelförare:

Låt oss titta på Anita och Lennart som lyckades väl med spelföringen denna kväll. AntS anger hur många brickor som spelades i rollen som spelförare för aktuellt par och TotS anger spelföringskontraktens totala påverkan på slutresultatet, dvs deras resultat på 60,5% påverkades så det blivit 50+12,0 = 62,0% fördelat på alla spelade brickor dvs 13+9=22. Men det står ju 70,3% i “Utf Spf” till vänster – vilket är då rätt?

70,3% är medelvärdet på utfallet av de 13 brickorna som spelförare, dvs påverkan på slutresultatet som omfattande 22 spelade brickor blir då: 13*(70,3-50)/22 = 12,0%!!  Vi kan se att de tjänat 9% på favörer i utspelen denna kväll, vilket ju alltid är “nice”, medan “Larsarna” kammade 0 i denna gren denna kväll. Fagerströms vinner överlägset grenen “Budgivning som spelförare” med 11,6% i “påverkan” medan Larsarna hamnade i några kontrakt som var mindre lyckade (-3,6 i påverkan). Detta kan bero på att man missat utgångar eller bjudit för högt och gått bet, eller kanske helt missuppfattat varandra i budgivningen. Man får analysera de enskilda brickorna för att hitta orsakerna naturligtvis. I spelföring efter utspelet (SpelS) ser vi att Larsarna gjort vad de kunnat för att kompensera budmissarna, de har plockat 3,4% i påverkan genom att spela bättre än DD! Negativa resultat här innebär att spelföringen varit under DD-nivå vilket ju inträffar ganska ofta. Sen går det inte att skilja på motståndarnas givmildhet och den egna spelskickligheten i BridgeFacts databas direkt, utan detta kräver en genomgång av aktuell bricka. I princip är det ju omöjligt att spela bättre än DD, så ofta beror + i denna kolumn att man fått “hjälp”. Vi observerar också sambandet att totalen av påverkan är summan av de tre delarna Bud, Utspel och Spel, dvs: TotS = BudS + UtspS + SpelS. Vi inser också att UtspS+SpelS är totala påverkan av spelet, och ser därmed att spelföraren ofta lyckas bättre än DD på grund av favörer i utspelen, vilket ju stämmer väl med känslan vid bordet.

Till höger finns motsvarande tabell för brickorna i motspel:

Vinnare i grenen “motspel” (TotM) blev Lennart och Kerstin 9,4% i påverkan och sämst gick Rickard och Tord –3,8%!! Bäst med budgivningen (BudM) lyckades BoD och Jörgen med +4,9%, vilket innebär att de antingen lyckats få upp motståndarna för högt eller gjort korrekta offringar. Dåliga resultat beror oftast på att man varit för passiv i delkontraktsbudgivningen och givit bort enkla kontrakt alternativt haft “otur” där motståndarna bjudit utgång eller slam som de varit ensamma om. Utspelen kan i motspels situationen bara ge negativ utdelning, då de ju jämförs med DD. Orsaken till vårt dåliga resultat i motspel tycks i mångt och mycket bero på ett antal ödesdigra utspel denna kväll (-7,7% i påverkan), dvs vi hade landat på 55,9+7,7 = 63,6% om vi undvikit favörer i utspelen, dvs hamnat på andra plats!! Bäst i motspelet efter utspelet var Larsarna +13,8%, vilket givit totalt +20,4% i motspelet om de undvikit favörer och hade då landat på 57,0+7,7 = 64,7% och vinst!! För motspelet gäller analogt:
TotM = BudM + UtspM + SpelM.
Påverkan av rundpass redovisas under rubriken RP där det inte förkom några sådana denna kväll. BerRes är det beräknade resultatet utgående från “påverkan”, dvs: BerRes = 50 + TotS + TotM + RP vilket ska bli exakt samma som kolumnen MV.

 

Som med alla nya storheter är det svårt att få en uppfattning om vad som är ber respektive dåligt.. + är bra och – är dåligt i alla de nya värdena för “påverkan” och de är framräknade på ett sådant sätt att de ger en uppfattning om hur mycket tävlingsresultatet påverkas beroende på prestationer i de olika facken. Ett sätt att skaffa sig “bör-värden” är att titta på historik. Sett över tiden är ju värden som ökar bra och de som sjunker indikerar en försämring jämfört med innan. Så låt oss som avslutning titta på hur vi kan studera ed nya storheterna över tiden i Excel. Börja med att ställa in filterboxen för “Par” på dig själv och välj därefter en lämplig tidsperiod:

I ovanstående exempel väljer vi alla tävlingar 2017:

Du får då n tabell som visar utfallet på alla valda tävlingar för det valda paret. Drar du sedan upp Rad 6 i kalkylarket med musen:

 

 

 

Bilden visar då utfallet i grafisk form och med de två inlagda trendlinjerna kan man se att Tord och jag legat konstant på spelföring medan vi förbättrat oss i motspel under vårterminen. Vilket stämmer med det vi satsat på. Sen är det inte helt enkelt att se sambanden i de något kaotiska graferna då värden hoppar upp och ned, mer om detta i ett senare inlägg.

Utspelet då?

I BM-dosan registreras oftast utspelet, även om det finns en del slarv i detta sammanhang då det ju är information som inte påverkar resultatet. Oftast finns en registrering då den är obligatorisk, men i nuvarande version kontrolleras inte uppgiften i BM-dosan utan man kan mata in ett godtyckligt kort som utspelskort. Dvs uppgiften är inte helt tillförlitlig. Vid inläsning i Bridgefacts sker en kontroll att det angivna utspelskortet finns på utspelshanden. Av de 1,1” utspel som finns registrerade i databasen är 87% godkända medan 13% blivit underkända då kortet inte finns på utspelshanden.
Oftast beskrivs utspelet som det viktigaste spelade kortet i en bricka i litteraturen, och så är det nog ofta. Då uppgiften finns kan den användas för att dela upp prestationen under spelet i två delar: utspelet och övriga spelet. Dvs man kan se om ett dåligt utspel är orsaken till att dåligt utfall i motspelet – eller från andra sidan förklaringen till att spelföringen var särdeles lyckad. Utspelet kan värderas i dd-stick som det övriga spelet. Är värdet negativt innebär det att utspelet innebar en favör. Vi tittar på bricka 1 igen med fokus på utspelen:

Denna gång med programmet DD-Solver där Väst är utspelshand när Syd spelar 3hj:

DDSolver visar då uttryckt i ÖT vad de olika korten innebär för resultatet med fortsatt DD-spel. I detta exempel är det bara två kort som är dåliga och innebär att 3hj går hem med två ÖT, nämligen spD och hj10. Ingen utspelare har valt dessa kort, utan det som provats är någon ruter eller kl9 – alla ofarliga, även ru8!! Om ett hjärterkontrakt spelas av N finns inget av Östs kort som ger favör.
Tittar man på 1NT av S så är ruterutspel ofarliga alla ger 1ÖT, medan en klöverhacka ger 2ÖT och hj10 3ÖT. Om N spelar NT så ger Kl favör.

Sen fanns två resultat med Ö som spelförare, dvs med utspel från Syd. Om Ö spelar NT kan S välja vilket kort som helst, alla är markerade –2 av DDSolver, dvs de ger två bet.Om Öst spelar 3Ru gäller för Syds utspel:

Allt utom kl möjliggör 3 bet medan utspel i kl innebär favör. Dvs inte där heller utdelades någon favör i utspelet i den spelade brickan. Utspelet i bricka 1 blev på intet sätt avgörande för resultatet, då inget av utspelen gav favör till spelföraren.

Vi får bläddra till bricka 7 för att hitta en bricka där utspelet hade någon betydelse: (Utspelet är inte så avgörande ofta, men ibland..)

Vi ser 3NT gått +1,= eller –1. Om Väst spelar är Nord utspelare:

Vi ser att spD är det enda som ger favör, alla andra utspel likvärdiga och resulterar i en ÖT, även om inte alla V lyckas med det.

Med V som spelförare är det Syd som spelar ut:

Vi ser att alla följt det som står i böckerna och dragit för sin längsta färg, med det ödesdigra resultatet att de gett bort ett ruterstick. I 4hj är sp3 ingen favör och mot hjärter är ru riskfritt både från S och N, vilket ju är lite märkligt.

Detta beror på att V kan saka bort en ruter på bordet. Ru ut underlättar men ger inte bort något stick. Det krävs dock “DD-ögon” för att behandla trumfen rätt och klara hemgång i 4sp. Låt oss då titta på några av de översta resultaten:

I BridgeFacts kan man där se följande, NS/ÖV redovisas var för sig:

Uno och Tomas fick en topp (100%). Det fanns 9 DDSpel att ta för spelföraren och då spf bara fick 8 tog de alltså ett spel mer än DD i sitt motspel (DDDiff), Utspelet var ingen favör (UtspDD=0). Att motståndarna hoppade i galen tunna (4hj) gav dem 1,79% i tillägg på slutbudet mot medel i slutresultatet. Att Uno och Tomas tog ett extra stick i motspelet gav dem 0,48% extra i slutresultatet, så brickan gav totalt 1,79%+0,48%=2,27% mot 50%.

Tord & Tryggve “misslyckades” i budgivningen (-1,75%) då motståndarna hamnade i 4sp som är svårspelat men dock möjligt att spela hem. I motspelet lyckade de spela hem två stick extra vilket gav dem 3,29% tillägg i deras slutresultat. Totalt på brickan: 3,29-1,75 = 1,54%.
Lars och Nils fick spela motspel mot underbudet 1NT, så redan där hade de fått ihop 0,88%. De spelade ut en ruter hacka som alla andra och gav därmed favör vilket påverkade deras resultat med negativt med -0,11%. Då DDDiff inte ökade innebar detta att motspelet sedan hanterades enligt DD. Totalt blev det 0,88-0,11 = 0,77% i bidrag till slutresultatet på den brickan.

Tittar vi på ÖV-resultaten ser det ut så här för de som lyckades bäst:

Tabellen ser lite märklig ut. I kolumnen “Slutbud påverkan”
finns tre olika värden för slutbudet 3NT: 1,86%, 1,91% och 1,75%.
1,86% blir det för de som spelat 24 brickor totalt och 1,91% för de som spelat 22 brickor. 1,75% är ett beräknat värde som är vad som var möjligt att uppnå för Kristina och Else. Om de spelat 3NT+1 hade det ju blivit en fyrdelad topp och därmed ett lägre värde. Beräkningen är ju hypotetisk: Vad hade de fått om de tagit en ÖT som ju är möjligt, dvs deras resultat tas bort från tabellen och läggs in bland de som lyckade ta övertricken och då blir det ju en fyrdelad topp. I övrigt är resonemangen analoga mot NS. Som spelförare kan man ju aldrig ge favör i utspelet utan man får den, dvs alltid positiv. Inga av de som fick favören lyckades dock förvalta den..
Om det inmatade utspelet är felaktigt är UtspDD tomt då möjlighet att beräkna det inte finns. I tabellen ovan är alla utspel korrekta? Åtminstone fanns utspels-kortet på utspelshanden

DDDiff och övertrick–vilken påverkan?

Vad innebär då +0,22 DDDiff/giv för par A mot –0,28 för par B? Skillnaden är 0,5 vilket alltså ska tolkas som att par A tar en övertrick extra mot par B på varannan bricka. Hur mycket påverkar då detta slutresultatet i en tävling? Att ta extra övertrick kan ju ge helt olika utdelning beroende på när man tar dem…
Kan man på något sätt räkna om detta till vilken påverkan ett övertrick har på resultatet, dels på brickan men också på tävlingsresultatet? Resultatet på en bricka kan med den nya modellen delas upp på budgivning <-> spelföring/motspel.
Låt oss titta lite igen på bricka1 från Lomma 2017-07-18:

Kan man på något sätt värdera slutbudet i %? Här finns för NS 1hj, 2hj, 3hj och 1NT och för ÖV 1NT och dessutom ett RP. Vi ser att alla hjärterkontrakten ju är lika bra/dåliga – de ger en möjlighet att ge NS +170 enligt DD-tabellen då det finns 10 spel i ett hjärterkontrakt. Dvs dessa slutbud är med “DD-ögon” värda 32MP om man går in och ser vad scoren +170 ger, dvs 32/38 = 84%. 1NT är med detta perspektiv lite sämre då det bara finns 8 stick i NT, vilket ger en möjlig score på 120 enligt DD-tabellen och detta ger 8MP eller 21%. 1NT för ÖV ska vara två bet enligt DD vilket är +100 för NS 4MP = 11%. ÖV 3ru är 3 back, dvs värt +150 för NS 66%. RP är alltså värt 0%. Skulle något NS-par bjudit 4hj borde det vara 100%. Sammanställt i en tabell får vi:

I tabellen finns också begreppet “påverkan”, vilket är att sätt att visa hur slutresultatet i tävlingen påverkats av resultatet. Tävlingen är på 12 ronder med 2 brickor i varje rond, dvs 24 brickor. Då det finns ett blindpar har inte alla paren spelat 24 brickor men vi bortser från detta i denna tabell, när beräkningarna sker i databasen tas detta med i beräkningen dock.

Om vi i en tävling där vi spelat 24 brickor får en ensamtopp innebär detta +2,1% påverkan på slutresultatet. På samma sätt ger en ensam botten i stället –2,1% i påverkan på slutresultatet. Den generella formeln för påverkan kan skrivas:

(Utfall aktuell bricka i % – 50%)/Antal spelade brickor i tävlingen

Dvs “Påverkan” ska tolkas som bidraget av prestationen till slutresultatet mot medel. Genom denna uppdelning får vi ett enkelt och begripligt? sätt att bedöma dels budgivningen dels spelet för en bricka. Tolkar vi några av siffrorna i tabellen ser vi:

 1hj,2hj eller 3hj är likvärdiga som slutbud värda 1,4% i påverkan. Beroende på antalet tagna stick ger det olika påverkan beroende på antalet tagna stick. Vi ser att övertricken mot DD i hjärter var värt 0,7% på slutresultatet medan ÖT i NT var värt 1,9%.  Att missa att spela på DD i hjärter kostade –1,9% på slutresultatet. Osv, osv…

Påverkan för ÖV är således samma men med motsatt tecken om NS och ÖV spelat lika många brickor. Vidare finns sambandet alltid:

Påverkan Totalt = Påverkan Budgivning + Påverkan spel/motspel.

Hcpgrupp och DDDiff – spelskicklighet?

I BridgeFacts databas finns många nya begrepp som kan tarva en förklaring. De är införda för att kunna göra analyser från det data som finns redovisat i Spader och som samlas in vid bordet med BM-dosan.
En ansats som är gjord är att via spelarens hcp försöka klassificera par i ett hanterbart antal grupper. Fem Hcpgrupper: A,B,C,D och E har definierats för att indela efter något mått på parametern “skicklighet” . Förbundets hcp-system kan kritiseras ur många synvinklar, men utgör nog ändå det mått som är rimligast att göra en “skicklighets”-gruppering på.

I skrivande stund finns det 66930 utdelade midnr i förbundets medlemsförteckning som kan ladas ned här, den som används av Ruter. Av dessa är 34 014 registrerade som “Ej medlem”, dvs det återstår då knappt 32 916 registrerade tävlingsspelare av bridge i Sverige. Av dessa är det 23 554 som har ett hcp under eller lika med 51,9, dvs det finns drygt 8 000 med hcp=52. Går man in i Spader blir siffran lite annorlunda, varför kan man ju undra…

Tittar man vilken ranking man har på hcp=52 är det 22 468, dvs det finns i denna lista nästan 22 500 med hcp <=51,9. Indelar man dessa i fem lika stora grupper blir det 4500 i varje grupp. Med lite klickande i medlemsregistret på internet hittar man då:

Rank 4500 inträffar vid hcp=27,8, för något år sedan var den på 27,5. På liknande sätt kan man gaffla in 9000 till 37,2 och 13500 till 44,5 och 18000 är just nu hcp=50,0. När grupperna skapades var gränserna lite annorlunda vilket är den definition som finns i databasen:

Grupp	Hcp-gräns	Spelare Sverige just nu	Spelare BridgeFacts	Andel av resultaten i databasen
A	– 27,5	4347	509 (19%)	25%
B	27,6 – 36.0	4302	462 (18%)	29%
C	36,1 – 42,5	3551	412 (16%)	20%
D	42,6 – 48,0	3916	401 (15%)	14%
E	48,1 – 52,0	resten runt 10’	844 (32%)	11%

Indelningen är inte invändningsfri, men med hyfsat lika stort antal av aktiva spelare och där som väntat de som spelar mycket har lägre hcp. Orsaken till att speltillfällena för A-gruppen är färre än för B beror troligen på att fler i denna grupp spelar förhållandevis mer lagtävling, vilka inte är representerade i BridgeFacts databas.

Låt oss använda indelningen genom att räkna fram hur utfallet i rollens som spelförare (D) respektive motspelare (O) blir i medeltal när spelare från de fem grupperna möts.
Som väntat ser vi att ju sämre motstånd man möter desto bättre lyckas man, vilket ju inte precis är en nyhet. Vi ser dock att gruppindelningen verkar fungera som man kan förvänta sig. Vi ser också att symmetrin i tabellen är korrekt.

Spännande är observationen att utfallet för spelförare är i snitt 50,9% och utfallet som motspelare är 49,1%, dvs det är en viss fördel att vara spelförare, vilket ju stämmer med magkänslan hos de flesta. Vidare att E-spelare har bättre utdelning som motspelare medan A-spelare har en fördel på 3% att agera spelförare. Är det att vara duktig i spelföring som ger en lågt hcp, eller är det så att om man har lågt hcp så är man duktigt i spelföring. Hönan eller ägget?

I databasen räknas på varje resultat av en bricka som spelats ut en storhet som kallas DDDiff. Denna storhet är tänkt att användas som ett mått på spelskicklighet. Vad står då detta tal för? Låt oss titta på ett exempel. Bricka 1 i går (2017-07-18) i Lomma:

Enligt DD-tabellen finns alltid 4hj hemma, som ingen bjudit. Enligt tabellen i inlägget Honnörspoäng och längsta färg är chansen att gå hem i 4hj med 8-korts trumf och 22 hp 27%:

Vilket ju nästa stämmer för bra med verkligheten i denna bricka. För att lyckas krävs att KlK och spD sitter rätt för mask vilket ju är en 25%:ig chans. Slump eller är modellen så bra?

Tittar vi i NT-tabellen hittar vi att chansen för hemgång i 2NT är 37%, vilket jag inte orkar konfirmera med slh-beräkning. Det finns ju alltid 8 stick nu: 3sp,2hj och 3kl. Alla bjuder ju korrekt och hamnar inte i den chansartade utgången, trolig budgivning kan vara: pp1hj-p-2/3hj. De NS som hamnar i NT har troligen svag NT-öppning. Hur ÖV hamnar i 1NT är en gåta..

 

Vi sammanställer prestationerna i en tabell och jämför antalet tagna stick med de som finns i DD-tabellen. Skillnaden noteras i två olika kolumner “DDDiff” och vi kan se att spelföring/motspel har i denna storhet varierat i intervallet –2 till +2. Vi ser också att bra resultat i denna kolumn ger bra utfall i %, vilket ju är föga förvånande. Sen kan vi också urskilja om ett bra resultat beror på spelföring eller budgivning. Viktigast är att hamna i rätt kontrakt, men att man aldrig ska ge upp, utan med bra spelföring/tur kan ändå scoren förbättras. Allt i linje med det vi lärt vid spelbordet.

Vi konstaterar också att med den redovisning som finns i BM-dosan kan vi aldrig avgöra om ett bra resultat i DDDiff beror på bra spelföring eller misstag i motspelet och vice versa. Att sedan jämföra spelprestationer med DD-tabellen innebär alltid en risk då denna är beräknad utgående ifrån att hela kortsisten är känd när man spelar. Den stora fördelen med mätetalet DDDiff är att det kan beräknas i varje spelad bricka på samma sätt som utfallet i %. Summerar man ett stort antal observationer bör alltså rimligen felen med DD-analysen jämna ut sig och den som har ett högre värde på DDDiff/bricka bör rimligen vara duktigare på spelföring än de med ett lägre värde.

Kanske dags att testa om hypoteserna stämmer:

Denna tabell är analog med den som redovisade i utfall% ovan, men visar i stället DDDiff/bricka när olika spelakategorier möts.

Vi kan också se att D och E-par har genomgående sämre resultat i spelföring än i motspel, vilket är lite förvånande, eller? Spf är en mer utsatt situation så är man osäker är det kanske där man “dabbar” sig. Bra motspel är ju egentligen en svårare gren i bridge, åtminstone i min värld… Hur som siffrorna talar..

Svårt att ta åt sig “självklara” siffror – visst. Vad som gäller för mig själv är enklare att relatera till.. Så i filterboxen “We” kan du välja dig och din partner i arket:

Vad visar då dessa siffror? Utan indelning på dimensionen tid ännu, dvs totalt sett vad Tord och jag åstadkommit sen vi började spela.

Som spelförare snittar vi 55.3% och 50,9% i motspel. Dvs om vi som A-par jämför oss med dessa 55,9 och 52,9 har vi störst möjlighet till att bättra oss i brickor där vi spelar motspel. (2% <–> 0,6%) Tittar man på detaljer har vi bra prestanda som spf mot A-spelare men i övrigt finns förbättring att hämta i både spf och motspel om vi tittar på utfall. (Mot A: 52,7% <-> 51,8% men sen är våra siffror ned 1% i spf och 2% i motspel mot medel i A-gruppen)

Hur är vi då mätt i  DDDiff/bricka?

A-gruppen har +0,17 och vi har +0,14 i ren spelföring och 0,08 mot våra 0,04 i motspel. I motspelet är vi Ok mot A (-0,08 <-> -0,07) men i övrigt softar vi för mycket i motspelet utom mot E-gruppen där vi är “even” med A-par.

Sen måste du hålla koll på “Ant obs”, dvs om “statiskt signifikant”. Om för dåligt underlag ta siffrorna för vad de är värda.. Mindre än 100 är ofta ett dåligt underlag…

Åtminstone ibland…  Titta på dina egna siffror.

Fördelningen av längsta färg..

I föregående inlägg kunde vi med analyser i BF:s databas konstatera det som är sedan länge känt. Om det är 50% chans för hemgång som gäller, så ska 4HF bjudas med 24hp och 8-korts trumf och 3NT bjudas med 25hp oberoende av längsta färg. Med 1 kort mer i trumf kan man reducera med 2hp per extra kort i trumflängd. Detta stämmer ju väldigt väl med gamla kända tumregler om fp i litteraturen.

Som vaken läsare reflekterar du liksom jag – det var mycket jobb för ingen ny kunskap. När det gäller delkontrakt kan man ju liksom för utgångar fundera på om det är 50% chans för hemgång som är det optimalt i MP-tävlingar, dvs är det med denna sannolikhet där jag också balanserar runt 50% i utfall?

 

En annan fråga man kan ställa sig är om tabellerna i förra inlägget är beroende av om fördelningen av bästa färg mellan de olika händerna har någon signifikativ betydelse för slutsatserna. Om vi har en 8-korts trumf, vilka hp-gränser gäller för 4-4, 5-3, 6-2 eller 7-1? Och vad gäller omfördelningen av längsta färg och tricknivån för olika hp i NT?

Vad säger då denna tabell? Jo om vi har 7-korts trumf, behövs det då färre hp för att få hem samma antal stick om fördelningen är 6-1 eller 5-2 mot 4-3? Det verkar som man kan klara sig med en hp mindre i låga kontrakt, om inte fördelningen är 4-3, dvs inga stor skillnader egentligen. Det man känner intuitivt verkar stämma 5-2 trumf är lite bättre än 4-3 oftast. 0:orna till höger beror på att det finns mindre än 100 utfall i dessa rutor, så egentligen skulle de varit tomma. Vi ser att det finns ingen orsak att ändra tabellen för trumfkontrakt för 7-korts trumf, det förhåller sig på samma sätt när det gäller 8 och 9-korts trumf.

Gör man samma analys för NT-kontrakt så finns heller inget beroende av hur längsta färgen är fördelad. Dvs det finns med andra ord ingen orsak att införa parametern hur den längsta färgen är fördelad utan för färgkontrakt gäller att det krävs 2 hp mindre för varje extra trumf och i NT är antalet stick bara beroende av hp, oberoende både av längsta färg och hur den är fördelad mellan händerna.

Honnörspoäng och längsta färg

I många böcker föreslås råd baserade på “lagen i bridge” när det gäller hur högt man ska bjuda i konkurrensbudgivning. Den enkla regeln är baserad på trumflängd med viss egen hänsyn till zon-förhållande utan några explicita råd om styrka, som antages var i närheten av 18-22 när man hamnar i konkurrens. Regeln är enkel 8/2, 9/3 och 10/4, dvs med 8-kortsfärg bjud på 2-trick, med 9 – 3 trick och med 10 – 4 trick. Hur framgångsrikt detta är i praktiken är ju beroende av hur aggressivt motståndarna bjuder och hur bra de spelar, men naturligtvis också på vilken styrka man gemensamt förfogar över.

Kan man då hitta en bättre vägledning på hur högt man ska bjuda om man vet exakt hur många hp och hur lång den gemensamma trumfen är. Det var lite av dessa tankegångar jag haft när jag dök in i siffrorna i databasen denna gång.

Efter en del pyssel lyckades jag få fram följande tabell:

Som vanligt mycket fler siffror än man kan memorera.. Det som visas är dels trumflängd 7,8 och 9. Inom trumflängd visar sedan tabellen hur många stick man har chansen att ta (sannolikheten) beroende den gemensamma styrka i hp. Allt är baserat på de c:a 100’ givar som finns i min databas, mao ett hyfsat underlag. Hur många stick man kan ta är baserat på vanlig DD-beräkning med dess fel och brister.

Vi kan hitta 69% i övre delen, vilket ska tolkas att det är 69% sannolikhet att lyckas spela hem 1 trick i färg (7 stick ) om man förfogar över 20hp tillsammans med en 7-korts trumf. Har man bara 19 är chansen 48%.

När det gäller utgång och slam hävdar de flesta böcker att chansen ska vara runt 50% för att bjudas, dessa punkter är utmärkta med gult i tabellen ovan.

Sammanställer man detta får man fram följande tabell som visar vilken nivå man ska bjuda som funktion av trumflängd och hp om man vill att chansen att lyckas ska var 50% eller bättre..

Trumf/Trick	1	2	3	4	5	6	7
7	20	22	24	26	29	32
8	16	19	21	24	27	30	33
9	13	16	19	22	25	28	33?
10	?	13	17	20	24	27

Inte helt överraskande verkar det behövas 3hp per stick.. Men det tycks också vara så att en hacka mer i trumf sänker kravet med 3hp, dvs det finns en stöld mer att ta, utom i höga kontrakt!

Motsvarande kan beräknas för NT-kontrakt och då får tabellen följande utseende:

Trick Längsta färg	1	2	3	4	5	6	7
7	21	23	25	27	29	32
8	21	23	25	27	29	31
9	21	23	25	27	28	30
10	21	23	25	27	28	30

Lite överraskande(?) tycks inte en långfärg påverka utfallet på samma sätt som för färgkontrakt, även om det finns möjlighet att få stick på hackor i långfärger i NT, möjligtvis  lite på 5- och 6-tricks nivån. 25 hp gränsen för 3NT verkar vara giltigt oberoende av färglängd! Det verkar också som att 4HF alltid ger mer poäng än 3NT med samma styrka, utom med 7-korts trumf.

Om 50% ska användas som gräns när det gäller delkontrakt är inget som diskuteras i några böcker, så den gränsen är godtyckligt vald i tabellen ovan. Siffrorna med ? anger viss osäkerhet då bara rutor med mer än 100 observation är medtagna i underlaget.

Vill du själv titta lite på underlaget i Excel? Det finns här.

Slutsatser.

Att följa rekommendationen 8/2, 9/3 och 10/4 tycks ge 50% chans till att spela hem färg-kontrakt med 19-20hp, dvs om det blir bet så sitter korten snett och borde innebära i de flesta fall att motståndarnas kontrakt går hem. Undantag är sned trumfsits som ju bara drabbar de som spelar kontraktet i den färgen. Dvs tumregeln max 1 odubblad bet i zon och 2 i ozon är ofta bättre än att låta motståndarna spela sitt delkontrakt.

De gamla reglerna med att NT oftast är bättre än trumfkontrakt med 7-korts färg, dock krävs kanske en separation här för att se om 5-2 trumf är bättre än att bjuda NT. Dock bör man kanske ibland föredra 1NT (vid 8-korts trumf) som ju ger lika mycket som 2LF, dvs man ska oftast vara nöjd om man får spela 1NT i jämna lägen. Sedan konstaterar vi att 4HF ska väljas med 8+-trumf i de flesta lägen.

Är partävlingsbridge mer aggressivt är fyrmanna?

Svaret är svävande, ibland ja ibland nej. Det beror på. Med trumf eller utan…

Först måste man definiera vad som menas med aggressivt. Är det budgivning, spelföring eller motspel. Google hjälpte mig hitta en intressant sida om “Hur tänka i MP-tävlingar” och sedan en mer “vetenskaplig” om skillnad i taktik.

De flesta bridgeböcker är skrivna av mästare i fyrmanna och deras erfarenheter, så var därför försiktig med att ta till dig alla råd i bridgelitteraturen i MP-tävlingar. Det finns ett fåtal böcker skriva med råd hur man ska spela i tävlingar som avgörs med MP, dvs partävlingar som de flesta av oss spelar mest. Det är två helt olika former av tävling och det som är sant i den ena formen kan vara helt fel i den andra. Den helt avgörande skillnaden är poängberäkningen (IMP/MP) där antalet poäng för straff och hemgång är av mycket stor betydelse i lagtävling, men har en underordnad betydelse i partävling. Detta gör att en slam-bricka i fyrmanna är på ett helt annat sätt avgörande än i partävling där en missad slam helt kan kompenseras av en övertrick i 2spader i nästa bricka. Dvs i partävling är alla brickor lika viktiga, medan de med sneda fördelningar och honnörer är helt avgörande i lagspel. Vilket man tycker är mest intressant är en smaksak. “Bridgeeliten” uttrycker ofta att “Par-tävling inte är riktigt bridge”??  Vaddå riktig??

Aggressiva par? Om man spelar i samma lokal mot samma motståndare kommer man att uppleva en stor skillnad i hur olika par bjuder och spelar, när det gäller hur “optimistiska” de är. Man kommer att identifiera vissa par som att de bjuder på färre poäng än andra de chansar mer i utspel och spelföring. I poker liksom i andra kortspel finns dessa skillnader också. Ska man då använda sig av annan taktik mot dessa par? Enligt reglerna i bridge är detta “omöjligt”, men i praktiken är det nog ändå så att detta används. Man dubblar vissa par mer än andra, man tar mindre notis om att deras inkliv innebär styrka etc etc.
Vilka är de då, de aggressiva spelarna? Kan man identifiera dem?