Bridge Facts

Statistics in bridge


1 kommentar

En hel tävling – ”påverkan”

imageVi har nu infört tre begrepp under rubriken “Påverkan”: Slutbud, Utspel och Spelet och försöker med denna storhet hitta vad som är orsaken till avvikelse från medel. I varje bricka spelar vi en av två olika roller: Spelförare och motspelare. Detta ger med andra ord sex olika fack att sortera in prestationer på brickorna som ingår i en tävling. Påverkan från de olika brickorna kan summeras upp till deras bidrag till hela kvällens resultat då +1,5 i påverkan från en bricka i spelet kan läggas samman med ett sämre resultat på en annan bricka –0,7 med enkel addition 1,5-0,7 = +0,8 är det totala bidraget av dessa två brickor till slutresultatet, dvs det som lyfter 50,0% till 50,8%. En kväll med med resultatet 52,3% skulle då kunna presenteras så här:image

Man ser då att budgivningen där man varit spelförare har varit lysande +2,5 medan övriga prestationer har varit nära medel. Ser ju lite märkligt ut att +2,5% ger 52,3% när också övriga bidrag är positiva. Detta är en effekt av att totalresultatet är det vägda medelvärdet av prestationen som spelförare och motspel. Då budgivningen var sämre när motståndarna var spelförare dras totala påverkan av slutbuden ned till 2,0%.

I en ny flik “Tävlingar” i Rankingarket kan man se en bild som visar “Påverkan” för de sex olika facken sammanräknade för en tävling (Bjärred 2017-04-20):
image

image
Låt oss titta på de olika delarna, överst har vi “filter-boxar” där vi kan välja vilken tävling vi vill titta på:

image

Välj “Klubb” och veckodag för tävlingen (S=Sommar). Du kan sedan välja Datum för att se bara en tävling. Gör du inget val där så kommer alla tävlingar att visas som boxarna är inställda på. Vi väljer 20 april och tittar på vänstra delen:

image
Förutom det som redovisas i Spader ser vi även en uppdelning i hur utfallet är fördelat som spelförare respektive i motspel. Det som redovisas är medelvärdet i utfallet för respektive roll. Har det förekommit rundpass visas motsvarande värde för dessa brickor. MV är en beräknad kolumn (vägda medelvärdet) av de tre kolumnerna “Utf Spf”, “Utf Mots” och “RP%”. Oftast stämmer denna kolumn exakt med det %-utfall som redovisas i Spader, möjligtvis med en tiondels procent i avvikelse på grund av avrundnings fel i beräkningarna. Ibland är avvikelserna större detta inträffar när det finns resultat där resultatet är baserat på domslut. I databasen i BridgeFacts läses aldrig dessa resultat in! Formeln för att beräkning av MV:

MV = ((AntS* Utf Spf) + (AntM*Utf Mots)+(AntRP*RP%))/(AntS+AntM+AntRP)

dvs det vägda medelvärdet för inlästa resultat.

Låt oss nu titta på hur resultatet har påverkats i rollen som spelförare:

image

Låt oss titta på Anita och Lennart som lyckades väl med spelföringen denna kväll. AntS anger hur många brickor som spelades i rollen som spelförare för aktuellt par och TotS anger spelföringskontraktens totala påverkan på slutresultatet, dvs deras resultat på 60,5% påverkades så det blivit 50+12,0 = 62,0% fördelat på alla spelade brickor dvs 13+9=22. Men det står ju 70,3% i “Utf Spf” till vänster – vilket är då rätt?

70,3% är medelvärdet på utfallet av de 13 brickorna som spelförare, dvs påverkan på slutresultatet som omfattande 22 spelade brickor blir då: 13*(70,3-50)/22 = 12,0%!!  Vi kan se att de tjänat 9% på favörer i utspelen denna kväll, vilket ju alltid är “nice”, medan “Larsarna” kammade 0 i denna gren denna kväll. Fagerströms vinner överlägset grenen “Budgivning som spelförare” med 11,6% i “påverkan” medan Larsarna hamnade i några kontrakt som var mindre lyckade (-3,6 i påverkan). Detta kan bero på att man missat utgångar eller bjudit för högt och gått bet, eller kanske helt missuppfattat varandra i budgivningen. Man får analysera de enskilda brickorna för att hitta orsakerna naturligtvis. I spelföring efter utspelet (SpelS) ser vi att Larsarna gjort vad de kunnat för att kompensera budmissarna, de har plockat 3,4% i påverkan genom att spela bättre än DD! Negativa resultat här innebär att spelföringen varit under DD-nivå vilket ju inträffar ganska ofta. Sen går det inte att skilja på motståndarnas givmildhet och den egna spelskickligheten i BridgeFacts databas direkt, utan detta kräver en genomgång av aktuell bricka. I princip är det ju omöjligt att spela bättre än DD, så ofta beror + i denna kolumn att man fått “hjälp”. Vi observerar också sambandet att totalen av påverkan är summan av de tre delarna Bud, Utspel och Spel, dvs: TotS = BudS + UtspS + SpelS. Vi inser också att UtspS+SpelS är totala påverkan av spelet, och ser därmed att spelföraren ofta lyckas bättre än DD på grund av favörer i utspelen, vilket ju stämmer väl med känslan vid bordet.

Till höger finns motsvarande tabell för brickorna i motspel:

image
Vinnare i grenen “motspel” (TotM) blev Lennart och Kerstin 9,4% i påverkan och sämst gick Rickard och Tord –3,8%!! Bäst med budgivningen (BudM) lyckades BoD och Jörgen med +4,9%, vilket innebär att de antingen lyckats få upp motståndarna för högt eller gjort korrekta offringar. Dåliga resultat beror oftast på att man varit för passiv i delkontraktsbudgivningen och givit bort enkla kontrakt alternativt haft “otur” där motståndarna bjudit utgång eller slam som de varit ensamma om. Utspelen kan i motspels situationen bara ge negativ utdelning, då de ju jämförs med DD. Orsaken till vårt dåliga resultat i motspel tycks i mångt och mycket bero på ett antal ödesdigra utspel denna kväll (-7,7% i påverkan), dvs vi hade landat på 55,9+7,7 = 63,6% om vi undvikit favörer i utspelen, dvs hamnat på andra plats!! Bäst i motspelet efter utspelet var Larsarna +13,8%, vilket givit totalt +20,4% i motspelet om de undvikit favörer och hade då landat på 57,0+7,7 = 64,7% och vinst!! För motspelet gäller analogt:
TotM = BudM + UtspM + SpelM.
Påverkan av rundpass redovisas under rubriken RP där det inte förkom några sådana denna kväll. BerRes är det beräknade resultatet utgående från “påverkan”, dvs: BerRes = 50 + TotS + TotM + RP vilket ska bli exakt samma som kolumnen MV.

 

Som med alla nya storheter är det svårt att få en uppfattning om vad som är ber respektive dåligt.. + är bra och – är dåligt i alla de nya värdena för “påverkan” och de är framräknade på ett sådant sätt att de ger en uppfattning om hur mycket tävlingsresultatet påverkas beroende på prestationer i de olika facken. Ett sätt att skaffa sig “bör-värden” är att titta på historik. Sett över tiden är ju värden som ökar bra och de som sjunker indikerar en försämring jämfört med innan. Så låt oss som avslutning titta på hur vi kan studera ed nya storheterna över tiden i Excel. Börja med att ställa in filterboxen för “Par” på dig själv och välj därefter en lämplig tidsperiod:
image

I ovanstående exempel väljer vi alla tävlingar 2017:

image

Du får då n tabell som visar utfallet på alla valda tävlingar för det valda paret. Drar du sedan upp Rad 6 i kalkylarket med musen: image

 

 

 

image

Bilden visar då utfallet i grafisk form och med de två inlagda trendlinjerna kan man se att Tord och jag legat konstant på spelföring medan vi förbättrat oss i motspel under vårterminen. Vilket stämmer med det vi satsat på. Sen är det inte helt enkelt att se sambanden i de något kaotiska graferna då värden hoppar upp och ned, mer om detta i ett senare inlägg.


1 kommentar

Utspelet då?

imageI BM-dosan registreras oftast utspelet, även om det finns en del slarv i detta sammanhang då det ju är information som inte påverkar resultatet. Oftast finns en registrering då den är obligatorisk, men i nuvarande version kontrolleras inte uppgiften i BM-dosan utan man kan mata in ett godtyckligt kort som utspelskort. Dvs uppgiften är inte helt tillförlitlig. Vid inläsning i Bridgefacts sker en kontroll att det angivna utspelskortet finns på utspelshanden. Av de 1,1” utspel som finns registrerade i databasen är 87% godkända medan 13% blivit underkända då kortet inte finns på utspelshanden.
Oftast beskrivs utspelet som det viktigaste spelade kortet i en bricka i litteraturen, och så är det nog ofta. Då uppgiften finns kan den användas för att dela upp prestationen under spelet i två delar: utspelet och övriga spelet. Dvs man kan se om ett dåligt utspel är orsaken till att dåligt utfall i motspelet – eller från andra sidan förklaringen till att spelföringen var särdeles lyckad. Utspelet kan värderas i dd-stick som det övriga spelet. Är värdet negativt innebär det att utspelet innebar en favör. Vi tittar på bricka 1 igen med fokus på utspelen:

image

Denna gång med programmet DD-Solver där Väst är utspelshand när Syd spelar 3hj:

image

DDSolver visar då uttryckt i ÖT vad de olika korten innebär för resultatet med fortsatt DD-spel. I detta exempel är det bara två kort som är dåliga och innebär att 3hj går hem med två ÖT, nämligen spD och hj10. Ingen utspelare har valt dessa kort, utan det som provats är någon ruter eller kl9 – alla ofarliga, även ru8!! Om ett hjärterkontrakt spelas av N finns inget av Östs kort som ger favör.
Tittar man på 1NT av S så är ruterutspel ofarliga alla ger 1ÖT, medan en klöverhacka ger 2ÖT och hj10 3ÖT. Om N spelar NT så ger Kl favör.

Sen fanns två resultat med Ö som spelförare, dvs med utspel från Syd. Om Ö spelar NT kan S välja vilket kort som helst, alla är markerade –2 av DDSolver, dvs de ger två bet.Om Öst spelar 3Ru gäller för Syds utspel:

image

Allt utom kl möjliggör 3 bet medan utspel i kl innebär favör. Dvs inte där heller utdelades någon favör i utspelet i den spelade brickan. Utspelet i bricka 1 blev på intet sätt avgörande för resultatet, då inget av utspelen gav favör till spelföraren.

Vi får bläddra till bricka 7 för att hitta en bricka där utspelet hade någon betydelse: (Utspelet är inte så avgörande ofta, men ibland..)

image

Vi ser 3NT gått +1,= eller –1. Om Väst spelar är Nord utspelare:

image

Vi ser att spD är det enda som ger favör, alla andra utspel likvärdiga och resulterar i en ÖT, även om inte alla V lyckas med det.

Med V som spelförare är det Syd som spelar ut:
image

Vi ser att alla följt det som står i böckerna och dragit för sin längsta färg, med det ödesdigra resultatet att de gett bort ett ruterstick. I 4hj är sp3 ingen favör och mot hjärter är ru riskfritt både från S och N, vilket ju är lite märkligt.

image

Detta beror på att V kan saka bort en ruter på bordet. Ru ut underlättar men ger inte bort något stick. Det krävs dock “DD-ögon” för att behandla trumfen rätt och klara hemgång i 4sp. Låt oss då titta på några av de översta resultaten:
image

I BridgeFacts kan man där se följande, NS/ÖV redovisas var för sig:
image

Uno och Tomas fick en topp (100%). Det fanns 9 DDSpel att ta för spelföraren och då spf bara fick 8 tog de alltså ett spel mer än DD i sitt motspel (DDDiff), Utspelet var ingen favör (UtspDD=0). Att motståndarna hoppade i galen tunna (4hj) gav dem 1,79% i tillägg på slutbudet mot medel i slutresultatet. Att Uno och Tomas tog ett extra stick i motspelet gav dem 0,48% extra i slutresultatet, så brickan gav totalt 1,79%+0,48%=2,27% mot 50%.

Tord & Tryggve “misslyckades” i budgivningen (-1,75%) då motståndarna hamnade i 4sp som är svårspelat men dock möjligt att spela hem. I motspelet lyckade de spela hem två stick extra vilket gav dem 3,29% tillägg i deras slutresultat. Totalt på brickan: 3,29-1,75 = 1,54%.
Lars och Nils fick spela motspel mot underbudet 1NT, så redan där hade de fått ihop 0,88%. De spelade ut en ruter hacka som alla andra och gav därmed favör vilket påverkade deras resultat med negativt med -0,11%. Då DDDiff inte ökade innebar detta att motspelet sedan hanterades enligt DD. Totalt blev det 0,88-0,11 = 0,77% i bidrag till slutresultatet på den brickan.

Tittar vi på ÖV-resultaten ser det ut så här för de som lyckades bäst:
image

Tabellen ser lite märklig ut. I kolumnen “Slutbud påverkan”
finns tre olika värden för slutbudet 3NT: 1,86%, 1,91% och 1,75%.
1,86% blir det för de som spelat 24 brickor totalt och 1,91% för de som spelat 22 brickor. 1,75% är ett beräknat värde som är vad som var möjligt att uppnå för Kristina och Else. Om de spelat 3NT+1 hade det ju blivit en fyrdelad topp och därmed ett lägre värde. Beräkningen är ju hypotetisk: Vad hade de fått om de tagit en ÖT som ju är möjligt, dvs deras resultat tas bort från tabellen och läggs in bland de som lyckade ta övertricken och då blir det ju en fyrdelad topp. I övrigt är resonemangen analoga mot NS. Som spelförare kan man ju aldrig ge favör i utspelet utan man får den, dvs alltid positiv. Inga av de som fick favören lyckades dock förvalta den..
Om det inmatade utspelet är felaktigt är UtspDD tomt då möjlighet att beräkna det inte finns. I tabellen ovan är alla utspel korrekta? Åtminstone fanns utspels-kortet på utspelshandenLer


1 kommentar

DDDiff och övertrick–vilken påverkan?

Vad innebär då +0,22 DDDiff/giv för par A mot –0,28 för par B? Skillnaden är 0,5 vilket alltså ska tolkas som att par A tar en övertrick extra mot par B på varannan bricka. Hur mycket påverkar då detta slutresultatet i en tävling? Att ta extra övertrick kan ju ge helt olika utdelning beroende på när man tar dem…
Kan man på något sätt räkna om detta till vilken påverkan ett övertrick har på resultatet, dels på brickan men också på tävlingsresultatet? Resultatet på en bricka kan med den nya modellen delas upp på budgivning <-> spelföring/motspel.
Låt oss titta lite igen på bricka1 från Lomma 2017-07-18:

Kan man på något sätt värdera slutbudet i %? Här finns för NS 1hj, 2hj, 3hj och 1NT och för ÖV 1NT och dessutom ett RP. Vi ser att alla hjärterkontrakten ju är lika bra/dåliga – de ger en möjlighet att ge NS +170 enligt DD-tabellen då det finns 10 spel i ett hjärterkontrakt. Dvs dessa slutbud är med “DD-ögon” värda 32MP om man går in och ser vad scoren +170 ger, dvs 32/38 = 84%. 1NT är med detta perspektiv lite sämre då det bara finns 8 stick i NT, vilket ger en möjlig score på 120 enligt DD-tabellen och detta ger 8MP eller 21%. 1NT för ÖV ska vara två bet enligt DD vilket är +100 för NS 4MP = 11%. ÖV 3ru är 3 back, dvs värt +150 för NS 66%. RP är alltså värt 0%. Skulle något NS-par bjudit 4hj borde det vara 100%. Sammanställt i en tabell får vi:

image

I tabellen finns också begreppet “påverkan”, vilket är att sätt att visa hur slutresultatet i tävlingen påverkats av resultatet. Tävlingen är på 12 ronder med 2 brickor i varje rond, dvs 24 brickor. Då det finns ett blindpar har inte alla paren spelat 24 brickor men vi bortser från detta i denna tabell, när beräkningarna sker i databasen tas detta med i beräkningen dock.

Om vi i en tävling där vi spelat 24 brickor får en ensamtopp innebär detta +2,1% påverkan på slutresultatet. På samma sätt ger en ensam botten i stället –2,1% i påverkan på slutresultatet. Den generella formeln för påverkan kan skrivas:

(Utfall aktuell bricka i % – 50%)/Antal spelade brickor i tävlingen

Dvs “Påverkan” ska tolkas som bidraget av prestationen till slutresultatet mot medel. Genom denna uppdelning får vi ett enkelt och begripligt? sätt att bedöma dels budgivningen dels spelet för en bricka. Tolkar vi några av siffrorna i tabellen ser vi:

 1hj,2hj eller 3hj är likvärdiga som slutbud värda 1,4% i påverkan. Beroende på antalet tagna stick ger det olika påverkan beroende på antalet tagna stick. Vi ser att övertricken mot DD i hjärter var värt 0,7% på slutresultatet medan ÖT i NT var värt 1,9%.  Att missa att spela på DD i hjärter kostade –1,9% på slutresultatet. Osv, osv…

Påverkan för ÖV är således samma men med motsatt tecken om NS och ÖV spelat lika många brickor. Vidare finns sambandet alltid:

Påverkan Totalt = Påverkan Budgivning + Påverkan spel/motspel.


1 kommentar

Hcpgrupp och DDDiff – spelskicklighet?

I BridgeFacts databas finns många nya begrepp som kan tarva en förklaring. De är införda för att kunna göra analyser från det data som finns redovisat i Spader och som samlas in vid bordet med BM-dosan.
En ansats som är gjord är att via spelarens hcp försöka klassificera par i ett hanterbart antal grupper. Fem Hcpgrupper: A,B,C,D och E har definierats för att indela efter något mått på parametern “skicklighet” . Förbundets hcp-system kan kritiseras ur många synvinklar, men utgör nog ändå det mått som är rimligast att göra en “skicklighets”-gruppering på.

I skrivande stund finns det 66930 utdelade midnr i förbundets medlemsförteckning som kan ladas ned här, den som används av Ruter. Av dessa är 34 014 registrerade som “Ej medlem”, dvs det återstår då knappt 32 916 registrerade tävlingsspelare av bridge i Sverige. Av dessa är det 23 554 som har ett hcp under eller lika med 51,9, dvs det finns drygt 8 000 med hcp=52. Går man in i Spader blir siffran lite annorlunda, varför kan man ju undra…

image

Tittar man vilken ranking man har på hcp=52 är det 22 468, dvs det finns i denna lista nästan 22 500 med hcp <=51,9. Indelar man dessa i fem lika stora grupper blir det 4500 i varje grupp. Med lite klickande i medlemsregistret på internet hittar man då:

image

Rank 4500 inträffar vid hcp=27,8, för något år sedan var den på 27,5. På liknande sätt kan man gaffla in 9000 till 37,2 och 13500 till 44,5 och 18000 är just nu hcp=50,0. När grupperna skapades var gränserna lite annorlunda vilket är den definition som finns i databasen:

Grupp Hcp-gräns Spelare Sverige just nu Spelare BridgeFacts Andel av resultaten i databasen
A – 27,5 4347 509 (19%) 25%
B 27,6 – 36.0 4302 462 (18%) 29%
C 36,1 – 42,5 3551 412 (16%) 20%
D 42,6 – 48,0 3916 401 (15%) 14%
E 48,1 – 52,0 resten runt 10’ 844 (32%) 11%

Indelningen är inte invändningsfri, men med hyfsat lika stort antal av aktiva spelare och där som väntat de som spelar mycket har lägre hcp. Orsaken till att speltillfällena för A-gruppen är färre än för B beror troligen på att fler i denna grupp spelar förhållandevis mer lagtävling, vilka inte är representerade i BridgeFacts databas.

imageLåt oss använda indelningen genom att räkna fram hur utfallet i rollens som spelförare (D) respektive motspelare (O) blir i medeltal när spelare från de fem grupperna möts.
Som väntat ser vi att ju sämre motstånd man möter desto bättre lyckas manLer, vilket ju inte precis är en nyhet. Vi ser dock att gruppindelningen verkar fungera som man kan förvänta sig. Vi ser också att symmetrin i tabellen är korrekt.

Spännande är observationen att utfallet för spelförare är i snitt 50,9% och utfallet som motspelare är 49,1%, dvs det är en viss fördel att vara spelförare, vilket ju stämmer med magkänslan hos de flesta. Vidare att E-spelare har bättre utdelning som motspelare medan A-spelare har en fördel på 3% att agera spelförare. Är det att vara duktig i spelföring som ger en lågt hcp, eller är det så att om man har lågt hcp så är man duktigt i spelföring. Hönan eller ägget?

I databasen räknas på varje resultat av en bricka som spelats ut en storhet som kallas DDDiff. Denna storhet är tänkt att användas som ett mått på spelskicklighet. Vad står då detta tal för? Låt oss titta på ett exempel. Bricka 1 i går (2017-07-18) i Lomma:

image

Enligt DD-tabellen finns alltid 4hj hemma, som ingen bjudit. Enligt tabellen i inlägget Honnörspoäng och längsta färg är chansen att gå hem i 4hj med 8-korts trumf och 22 hp 27%:

image

Vilket ju nästa stämmer för bra med verkligheten i denna bricka. För att lyckas krävs att KlK och spD sitter rätt för mask vilket ju är en 25%:ig chans. Ler Slump eller är modellen så bra?

Tittar vi i NT-tabellen hittar vi att chansen för hemgång i 2NT är 37%, vilket jag inte orkar konfirmera med slh-beräkning. Det finns ju alltid 8 stick nu: 3sp,2hj och 3kl. Alla bjuder ju korrekt och hamnar inte i den chansartade utgången, trolig budgivning kan vara: pp1hj-p-2/3hj. De NS som hamnar i NT har troligen svag NT-öppning. Hur ÖV hamnar i 1NT är en gåta.. Ler

 

imageVi sammanställer prestationerna i en tabell och jämför antalet tagna stick med de som finns i DD-tabellen. Skillnaden noteras i två olika kolumner “DDDiff” och vi kan se att spelföring/motspel har i denna storhet varierat i intervallet –2 till +2. Vi ser också att bra resultat i denna kolumn ger bra utfall i %, vilket ju är föga förvånande. Sen kan vi också urskilja om ett bra resultat beror på spelföring eller budgivning. Viktigast är att hamna i rätt kontrakt, men att man aldrig ska ge upp, utan med bra spelföring/tur kan ändå scoren förbättras. Allt i linje med det vi lärt vid spelbordet.

Vi konstaterar också att med den redovisning som finns i BM-dosan kan vi aldrig avgöra om ett bra resultat i DDDiff beror på bra spelföring eller misstag i motspelet och vice versa. Att sedan jämföra spelprestationer med DD-tabellen innebär alltid en risk då denna är beräknad utgående ifrån att hela kortsisten är känd när man spelar. Den stora fördelen med mätetalet DDDiff är att det kan beräknas i varje spelad bricka på samma sätt som utfallet i %. Summerar man ett stort antal observationer bör alltså rimligen felen med DD-analysen jämna ut sig och den som har ett högre värde på DDDiff/bricka bör rimligen vara duktigare på spelföring än de med ett lägre värde.

Kanske dags att testa om hypoteserna stämmer:

image

Denna tabell är analog med den som redovisade i utfall% ovan, men visar i stället DDDiff/bricka när olika spelakategorier möts.

Vi kan också se att D och E-par har genomgående sämre resultat i spelföring än i motspel, vilket är lite förvånande, eller? Spf är en mer utsatt situation så är man osäker är det kanske där man “dabbar” sig. Bra motspel är ju egentligen en svårare gren i bridge, åtminstone i min värld… Hur som siffrorna talar..

Svårt att ta åt sig “självklara” siffror – visst. Vad som gäller för mig själv är enklare att relatera till.. Så i filterboxen “We” kan du välja dig och din partner i arket:

image

image

Vad visar då dessa siffror? Utan indelning på dimensionen tid ännu, dvs totalt sett vad Tord och jag åstadkommit sen vi började spela.

Som spelförare snittar vi 55.3% och 50,9% i motspel. Dvs om vi som A-par jämför oss med dessa 55,9 och 52,9 har vi störst möjlighet till att bättra oss i brickor där vi spelar motspel. (2% <–> 0,6%) Tittar man på detaljer har vi bra prestanda som spf mot A-spelare men i övrigt finns förbättring att hämta i både spf och motspel om vi tittar på utfall. (Mot A: 52,7% <-> 51,8% men sen är våra siffror ned 1% i spf och 2% i motspel mot medel i A-gruppen)

Hur är vi då mätt i  DDDiff/bricka?

A-gruppen har +0,17 och vi har +0,14 i ren spelföring och 0,08 mot våra 0,04 i motspel. I motspelet är vi Ok mot A (-0,08 <-> -0,07) men i övrigt softar vi för mycket i motspelet utom mot E-gruppen där vi är “even” med A-par.

Sen måste du hålla koll på “Ant obs”, dvs om “statiskt signifikant”. Om för dåligt underlag ta siffrorna för vad de är värda.. Mindre än 100 är ofta ett dåligt underlag…

Åtminstone ibland…  Titta på dina egna siffror.


Lämna en kommentar

Fördelningen av längsta färg..

I föregående inlägg kunde vi med analyser i BF:s databas konstatera det som är sedan länge känt. Om det är 50% chans för hemgång som gäller, så ska 4HF bjudas med 24hp och 8-korts trumf och 3NT bjudas med 25hp oberoende av längsta färg. Med 1 kort mer i trumf kan man reducera med 2hp per extra kort i trumflängd. Detta stämmer ju väldigt väl med gamla kända tumregler om fp i litteraturen.

imageSom vaken läsare reflekterar du liksom jag – det var mycket jobb för ingen ny kunskap. När det gäller delkontrakt kan man ju liksom för utgångar fundera på om det är 50% chans för hemgång som är det optimalt i MP-tävlingar, dvs är det med denna sannolikhet där jag också balanserar runt 50% i utfall?

 

En annan fråga man kan ställa sig är om tabellerna i förra inlägget är beroende av om fördelningen av bästa färg mellan de olika händerna har någon signifikativ betydelse för slutsatserna. Om vi har en 8-korts trumf, vilka hp-gränser gäller för 4-4, 5-3, 6-2 eller 7-1? Och vad gäller omfördelningen av längsta färg och tricknivån för olika hp i NT?

image

Vad säger då denna tabell? Jo om vi har 7-korts trumf, behövs det då färre hp för att få hem samma antal stick om fördelningen är 6-1 eller 5-2 mot 4-3? Det verkar som man kan klara sig med en hp mindre i låga kontrakt, om inte fördelningen är 4-3, dvs inga stor skillnader egentligen. Det man känner intuitivt verkar stämma 5-2 trumf är lite bättre än 4-3 oftast. 0:orna till höger beror på att det finns mindre än 100 utfall i dessa rutor, så egentligen skulle de varit tomma. Vi ser att det finns ingen orsak att ändra tabellen för trumfkontrakt för 7-korts trumf, det förhåller sig på samma sätt när det gäller 8 och 9-korts trumf.

Gör man samma analys för NT-kontrakt så finns heller inget beroende av hur längsta färgen är fördelad. Dvs det finns med andra ord ingen orsak att införa parametern hur den längsta färgen är fördelad utan för färgkontrakt gäller att det krävs 2 hp mindre för varje extra trumf och i NT är antalet stick bara beroende av hp, oberoende både av längsta färg och hur den är fördelad mellan händerna.


4 kommentarer

Honnörspoäng och längsta färg

I många böcker föreslås råd baserade på “lagen i bridge” när det gäller hur högt man ska bjuda i konkurrensbudgivning. Den enkla regeln är baserad på trumflängd med viss egen hänsyn till zon-förhållande utan några explicita råd om styrka, som antages var i närheten av 18-22 när man hamnar i konkurrens. Regeln är enkel 8/2, 9/3 och 10/4, dvs med 8-kortsfärg bjud på 2-trick, med 9 – 3 trick och med 10 – 4 trick. Hur framgångsrikt detta är i praktiken är ju beroende av hur aggressivt motståndarna bjuder och hur bra de spelar, men naturligtvis också på vilken styrka man gemensamt förfogar över.

Kan man då hitta en bättre vägledning på hur högt man ska bjuda om man vet exakt hur många hp och hur lång den gemensamma trumfen är. Det var lite av dessa tankegångar jag haft när jag dök in i siffrorna i databasen denna gång.

Efter en del pyssel lyckades jag få fram följande tabell:

image

Som vanligt mycket fler siffror än man kan memorera.. Det som visas är dels trumflängd 7,8 och 9. Inom trumflängd visar sedan tabellen hur många stick man har chansen att ta (sannolikheten) beroende den gemensamma styrka i hp. Allt är baserat på de c:a 100’ givar som finns i min databas, mao ett hyfsat underlag. Hur många stick man kan ta är baserat på vanlig DD-beräkning med dess fel och brister.

Vi kan hitta 69% i övre delen, vilket ska tolkas att det är 69% sannolikhet att lyckas spela hem 1 trick i färg (7 stick ) om man förfogar över 20hp tillsammans med en 7-korts trumf. Har man bara 19 är chansen 48%.

När det gäller utgång och slam hävdar de flesta böcker att chansen ska vara runt 50% för att bjudas, dessa punkter är utmärkta med gult i tabellen ovan.

Sammanställer man detta får man fram följande tabell som visar vilken nivå man ska bjuda som funktion av trumflängd och hp om man vill att chansen att lyckas ska var 50% eller bättre..

Trumf/Trick 1 2 3 4 5 6 7
7 20 22 24 26 29 32
8 16 19 21 24 27 30 33
9 13 16 19 22 25 28 33?
10 ? 13 17 20 24 27  

Inte helt överraskande verkar det behövas 3hp per stick.. Men det tycks också vara så att en hacka mer i trumf sänker kravet med 3hp, dvs det finns en stöld mer att ta, utom i höga kontrakt!

Motsvarande kan beräknas för NT-kontrakt och då får tabellen följande utseende:

Trick
Längsta färg
1 2 3 4 5 6 7
7 21 23 25 27 29 32  
8 21 23 25 27 29 31  
9 21 23 25 27 28 30  
10 21 23 25 27 28 30  

Lite överraskande(?) tycks inte en långfärg påverka utfallet på samma sätt som för färgkontrakt, även om det finns möjlighet att få stick på hackor i långfärger i NT, möjligtvis  lite på 5- och 6-tricks nivån. 25 hp gränsen för 3NT verkar vara giltigt oberoende av färglängd! Det verkar också som att 4HF alltid ger mer poäng än 3NT med samma styrka, utom med 7-korts trumf.

Om 50% ska användas som gräns när det gäller delkontrakt är inget som diskuteras i några böcker, så den gränsen är godtyckligt vald i tabellen ovan. Siffrorna med ? anger viss osäkerhet då bara rutor med mer än 100 observation är medtagna i underlaget.

Vill du själv titta lite på underlaget i Excel? Det finns här.

Slutsatser.

Att följa rekommendationen 8/2, 9/3 och 10/4 tycks ge 50% chans till att spela hem färg-kontrakt med 19-20hp, dvs om det blir bet så sitter korten snett och borde innebära i de flesta fall att motståndarnas kontrakt går hem. Undantag är sned trumfsits som ju bara drabbar de som spelar kontraktet i den färgen. Dvs tumregeln max 1 odubblad bet i zon och 2 i ozon är ofta bättre än att låta motståndarna spela sitt delkontrakt.

De gamla reglerna med att NT oftast är bättre än trumfkontrakt med 7-korts färg, dock krävs kanske en separation här för att se om 5-2 trumf är bättre än att bjuda NT. Dock bör man kanske ibland föredra 1NT (vid 8-korts trumf) som ju ger lika mycket som 2LF, dvs man ska oftast vara nöjd om man får spela 1NT i jämna lägen. Sedan konstaterar vi att 4HF ska väljas med 8+-trumf i de flesta lägen.


Lämna en kommentar

Är partävlingsbridge mer aggressivt är fyrmanna?

Svaret är svävande, ibland ja ibland nej. Det beror på. Med trumf eller utan…

imageFörst måste man definiera vad som menas med aggressivt. Är det budgivning, spelföring eller motspel. Google hjälpte mig hitta en intressant sida om “Hur tänka i MP-tävlingar” och sedan en mer “vetenskaplig” om skillnad i taktik.

De flesta bridgeböcker är skrivna av mästare i fyrmanna och deras erfarenheter, så var därför försiktig med att ta till dig alla råd i bridgelitteraturen i MP-tävlingar. imageDet finns ett fåtal böcker skriva med råd hur man ska spela i tävlingar som avgörs med MP, dvs partävlingar som de flesta av oss spelar mest. Det är två helt olika former av tävling och det som är sant i den ena formen kan vara helt fel i den andra. Den helt avgörande skillnaden är poängberäkningen (IMP/MP) där antalet poäng för straff och hemgång är av mycket stor betydelse i lagtävling, men har en underordnad betydelse i partävling. imageDetta gör att en slam-bricka i fyrmanna är på ett helt annat sätt avgörande än i partävling där en missad slam helt kan kompenseras av en övertrick i 2spader i nästa bricka. Dvs i partävling är alla brickor lika viktiga, medan de med sneda fördelningar och honnörer är helt avgörande i lagspel. Vilket man tycker är mest intressant är en smaksak. “Bridgeeliten” uttrycker ofta att “Par-tävling inte är riktigt bridge”??  Vaddå riktig??

imageAggressiva par? Om man spelar i samma lokal mot samma motståndare kommer man att uppleva en stor skillnad i hur olika par bjuder och spelar, när det gäller hur “optimistiska” de är. Man kommer att identifiera vissa par som att de bjuder på färre poäng än andra de chansar mer i utspel och spelföring. I poker liksom i andra kortspel finns dessa skillnader också. Ska man då använda sig av annan taktik mot dessa par? Enligt reglerna i bridge är detta “omöjligt”, men i praktiken är det nog ändå så att detta används. Man dubblar vissa par mer än andra, man tar mindre notis om att deras inkliv innebär styrka etc etc.
Vilka är de då, de aggressiva spelarna? Kan man identifiera dem?